Konnichiwa, vänner! Hur har ni det? Själv har jag det riktigt bra men lite stressigt, därav den urusla uppdateringen här. Det här är min sista officiella studievecka vid Osaka University. Två uppsatser, en tent och en gruppresentation kvar så närmar sig mållinjen! I brist på annat bjuder jag i det här inlägget på en uppdatering med random bilder från den gångna veckan.

Några utbytesstuderande ordnade i helgen en avslutningsfest vid Ishibashi och vi gick dit med mina tjejkompisar. Oj, så roligt jag hade! Länge sedan jag dansat så mycket. Dessutom var det kul att få träffa alla vänner innan vi skiljs efter det här äventyret.

Jag gick genom campusområdet en dag och det slog mig hur mycket jag börjat ta detaljerna här omkring för givet. I början var jag så fascinerad av den varierande arkitekturen på området och att man stöter på trettio prydligt parkerade cyklar vart man än svänger sig. Men de parkerar inte sig själv prydligt! Särskilt om morgonen ser man några arbetare som ordnar upp oredan av ställda cyklar efter stressade studerande.

Hela tiden blir jag bättre och bättre på att äta ramen utan att hälften av buljongen flyger på bordet eller över mig själv. Det är en konst och den är (nästan) bemästrad. Succé! Snart återstår bara att se hur övergången från fantastisk ramen i Japan till snabbnudlar i Finland går…

Atmosfären post-japanskaföredrag. Här firas det med jordgubbsbulle och reseplanerande i den mest opraktiska stolen på campus; fåtöljen på hjul vars bord alltid är i vägen för att man ska kunna sitta i den. Observera förresten att bullen är på brickan och inte på något fat. Så gör man i Japan, man bara lastar alla bakelser och brödprodukter på en bricka. Det sparar ju disk i alla fall.


Dagen efter avslutningsfesten i Ishibashi fick jag uppleva ett väldigt speciellt väder. Det varnades för torr luft, hårda vindar, snö och åskväder, med lite sol nu och då för att pigga upp lite, och det fick vi. Mot kvällen när jag gick till matbutiken bröt ett hiskeligt snöoväder ut. Och jag var så glad, för det kändes så typiskt finskt! Enorma flingor som flög åt alla håll. Det kändes så synd att snön inte stannade kvar längre på marken. Å andra sidan är trafiken och tågen i Osaka inte väl förberedda på minusgrader eller några cm snö så kanske det var bäst att min lycka bara varade någon timme.
Fun fact förresten om Japan! Japanerna tar fram paraply inte bara när det regnar utan när det snöar eller solen skiner också. Just den här kvällen flög snöflingorna sidledes så herremannen på min bild var nog inte särskilt glad.
Aja, nu ska jag återvända till mina uppsatser. Må väl!